Frukost. Jag har varit en frukostmänniska så länge jag kan minnas. Eller, vänta lite nu. Det har jag ju inte alls det. En historia i vår familj är den om när jag en gång satt två och en halv timme och fösökte äta upp min frukost medan min bror redan var i full gång med att leka och terrade mig för att jag inte fick lämna matbordet förrän jag var klar. Jag var väl runt två, kanske tre, år och mamma hade gett mig en dansk rågmacka med leverpastej. Snacka om att göra det omöjligt för sitt barn att tycka om frukost. Men okej. Förutom denna lilla episod, så har jag alltid älskat frukost. Jag fungerar inte utan mat på morgonen.

 

Müsli. Fil. Smoothies. Yoghurt. Nötter. Majskakor. Knäckebröd. Ost. Frukt. Gröt. Jag försöker variera frukosten så ofta jag kan. Det är så många som äter samma sak varje morgon, man fastnar i ett mönster och glömmer att frukosten kan varieras lika mycket som en middag. Det är synd tycker jag. Lika synd tycker jag det är om italienarena i min närhet som äter kakor till frukost. Hur klarar man dagen när den baseras på en kaka? Men samtidigt är det ju dessa kulturella skillnader som gör det så fantastiskt att leva i ett annat land.