Jag har helt och hållet snöat in på quinoa denna veckan. Av tio luncher och middagar har nog sju bestått av quinoa på något vis. Imorse tänkte jag även göra quinoagröt till frukost, men då fick jag stoppa mig själv - lite mer variation i maten skadar ju inte. Quinoa är en riktig superört (ja, det är faktiskt en ört och inget gryn). Den är glutenfri och innehåller massa protein. Dessutom är den rik i kalcium vilket gör att den passar veganer och laktosintoleranta väldigt bra. Man kan använda quinoa som bas i mycket, till exempel i vegetariska biffar och som substitut till pasta. Men min favorit är ändå att göra en quinoasallad och blanda i allt som är gott och som jag är sugen på för stunden. Stekt halloumi är ren skär magi på gaffeln tillsammans med quinoa, gurka, granatäpple och en dressing med fransk senap. Mums.

 

Vi är väldigt vana vid att äta cheesecakes som är söta. Det finns otaliga varianter och recept på dessa, och tur är kanske det, för cheesecakes är verkligen en av mina favoriter. En sak som vi dock inte överflödas av är salta cheesecakes, det vill säga sådana som passar bra på ett buffébord på kräftskivan, studenten eller kalaset. Därför ska ni få precis ett sådant recept nu. Jag bakade denna cheesecake med västerbottenost till vår kräftskiva för några veckor sedan. Vilken succé! Annorlunda än den vanliga västerbottenostpajen, superkrämig och god. Jag länsade också mammas tomatland för att få tomater i alla möjliga färger och former till toppingen. Man äter ju med ögat först!

 

Igår gick jag förbi perfekt mogna mango i affären, så det var inte mycket mer att göra än att köpa med en hem. Jag visste direkt vad jag skulle göra - en Mango Lassi, Indiens svar på en smoothie. I Indien, Bangladesh och Pakistan är det vanligt att dricka salta lassi vilka då är en blandning av yoghurt, vatten och kryddor - ofta kummin. Men den lassi som har blivit mest populär i resten av världen är den söta lassin, en yoghurtdrink som är sötad med socker, honung eller rosenvatten, och ofta innehåller någon frukt (väldigt likt en vanlig smoothie med andra ord). Jag gjorde som sagt en Mango Lassi och smaksatte den med kardemumma, en av mina favoritkryddor. Yummie!

Förra veckan köpte jag med mig en kruka färsk timjan hem, självklart med ambitionen att använda den till något - men till vad kommer jag inte ihåg nu. Det blev dock aldrig så, och därför har den där krukan har stått och väntat på bättre tider. I morse när jag steg in i köket såg den så himla ledsen ut och jag insåg att det var hög tid att använda den direkt, innan det var för sent. Jag bestämde mig för att göra grissini. Timjangrissini. De blev helt perfekta i sin operfekthet. Jag tycker det finns en charm i att alla grissini ser olika ut, är olika långa och olika breda. Det skapar mer känsla än de där massproducerade stängerna som alla ser exakt likadana ut. Grissini tar ingen tid alls att göra, så nästa gång ni söker efter ett lätt tilltugg, eller ett bröd att ha till soppan, då rekommenderar jag er att vända er till detta recept.

 

Imorse gjorde jag en riktigt fräsch smoothie-slush. Läskigt grön och läskande god. För att få den sådär kall och slush-ig så använde jag mig av frysta ärtor. Ja det är sant. Jag är en sådan person som kan gå och knapra på frysta ärtor när jag är sugen på något, så för mig är steget att använda dem i en smoothie inte så långt. Jag kan dock förstå om det uppfattas märkligt - men lova att testa detta innan ni dömer ut receptet. Med melon, mynta och honung blir den naturligt söt, och gurkan adderar extra nyttigheter. Mums. Bra start på dagen och veckan!

Så här i kräftskivetider behöver man ett recept på ett riktigt gott bröd - för ärligt talat, vem blir mätt på bara kräftor? Och då passar det ju perfekt att göra ett kräftbröd. Vanligt bröd egentligen - men format till en kräfta. Det vill säga, med bara lite extra ansträngning omvandlar du något helt vanligt till något som uppskattas av alla på festen. Super. Och fina är de också.

 

Ni måste ju tro att jag fått dille på pannkakor, för här kommer ytterligare ett recept på just en sådan. Men det är ingen vanlig pannkaka det här. Det är en havregryns- och blåbärspannkaka som är fylld med protein i form av äggvitor. Den är dessutom naturligt söt då den innehåller mogen banan, och så har jag valt att toppa den med hemmagjort jordnötssmör (nyttigt fett!) och massa frukt och bär (vitaminer). Hur bra? Men det bästa av allt? Den är så god att jag skulle kunna äta den alla mina resterande måltider i livet. Japp, precis så god är den! 

I fredags arbetade jag min sista dag på mitt förra jobb. Det känns konstigt att nu skriva förra jobb. Konstigt men bra. Nu väntar en månads semester, sedan startar ett nytt kapitel i livet. Ni som är nyfikna, får helt enkelt hålla er till tåls och kika in på min andra blogg med jämna mellanrum. Nåväl. Vad jag skulle skriva om var tårtan jag bjöd mina kollegor på som tack-och-hej-leverpastej. Jag gjorde en glutenfri chokladkaka med smak av apelsin som jag toppade med kaffeglasyr och kokosflingor. Alltså. Det är den BÄSTA chokladkakan jag någonsin gjort. Så saftig och rik av choklad att man bara vill ha mer mer mer. Men samtidigt är den så mättande att man inte kan äta mer mer mer. Och det kanske är lika bra det... Kombinationen av apelsin och kaffe kanske verkar lite knäpp, för jag tror inte det finns någon som skulle äta en apelsin till eftermiddagskaffet - det känns ungefär lika lockande som att dricka juice precis efter du borstat tänderna. Men jag lovar, det är supersmarrigt. Kaffesmaken är väldigt subtil, men tycker man inte alls om kaffe så går det lika bra att utesluta det från glasyren. Lova mig nu att ni testar detta recept till nästa kafferep!

 

Att jag inte gör detta oftare! Bananpannkakor. Det är så gott. Denna gång förstärkte jag dem med ricotta och de blev helt perfekta. Jag älskar dessutom att gå igenom min kyl och mitt skafferi för att hitta olika saker jag kan varva varje lager med för att få till det perfekta tornet.

 

Förra veckan blev jag av med min friteringsoskuld. Ja, det är sant. Jag är 27 år och har aldrig tidigare friterat. Det beror väl egentligen mest på att det är så sjukt onyttigt att fritera mat i jämförelse med all annan tillagning, så då det finns alternativ (vilket det alltid gör), har jag valt dem istället. Men så fick jag för mig en sak. Och när jag får för mig saker, då blir det oftast så. Jag fick för mig att jag skulle jämföra skillnaden att göra egna sötpotatischips i ugn, utan olja, med vanliga hederliga chips friterade i en stekpanna, med massa av olja. Så jag skred till verket. Och resultatet? De ugnsbakade chipsen var goda. Men de friterade var helt fantastiska. En farlig upptäckt, men om man friterar chips en gång vart 27:e år, så tycker jag det är okej ändå.

 

Här kommer tre uppdateringar från den matvärld jag ständigt befinner mig i. Alla kommer från Fine Dining Lovers, ett matmagasin online som ofta bjuder på intressanta artiklar, roliga recept och massa tips och trix. Gå in och läs vettja. Jag läser magasinet på italienska för att öva mig i språket, men jag är säker på att det finns en engelsk version också.