Mera!

Om Citroncest Följ mitt liv i Milano Instagram Kontakt

Pavlova

Pavlova. Kan vara den ultimata tårtan för alla sommarfester. Lätt att svänga ihop. Optimal för att mätta många magar. Godkänd för glutenallergiker. Och framförallt fantastiskt god.
 
En Pavlova kan varieras efter tycke och smak. Tre grundpelare måste dock finnas: en marängbotten, grädde, samt färsk frukt/färska bär. Till midsommarafton passar det ju ypperligt att vräka på med jordgubbar på toppen. Idag valde jag däremot frukt och bär i färgerna gul och blå, eftersom det inte blir mer svenskt än så på Nationaldagen. Jag gjorde dessutom en Lemoncurd att lägga mellan marängbottnen och grädden, för ges det tillfälle att vara extravagant, då tar jag emot det tillfället med öppnar armar.
 
 
Pavlova
(16 bitar)
6 äggvitor
3 ¾ dl strösocker
1 msk Maizena
1 tsk vitvinsvinäger
½ dl flagad mandel
 
Lemoncurd
2 ½ dl vispgrädde
3-4 dl valfria bär/frukter
 
1.
Sätt ugnen på 180 grader.
 
2.
Vispa upp äggvitorna med hälften av sockret. Vispa tills det slutar att knastra. Häll sedan i resten av sockret och fortsätt vispa tills smeten blivit glansig (5-10 minuter). Vänd ner Maizena, vitvinsvinäger (ättika fungerar också bra) och den flagade mandeln.
 
3.
Täck en plåt med bakplåtspapper, och bred ut marängsmeten i en fyrkant cirka 30x30 cm. Gör kanterna lite högre än resten av bottnen, så att de fungerar som staket för fyllningen.
 
4.
Sätt in marängen i nedersta delen av ugnen och sänk samtidigt temperaturen till 150 grader. Grädda i 75 minuter. Stäng av ugnen och låt marängen stå kvar tills ugnen svalnat. Ska du ha Pavlovan nästa dag, kan marängen gott och väl stå kvar i ugnen till dess.
 
5.
Gör Lemoncurden genom att följa detta recept.
 
6.
Vispa grädde och skär frukten så som du vill ha den.
 
7.
Toppa marängbottnen med Lemoncurd (se till att både botten och curd har svalnat helt först), följt av grädde och bär och frukt. Enjoy!
 
Glad Nationaldag från Como!

Sallad i brödskål

När jag bodde i Florens fanns det ett torg som jag aldrig lärde mig namnet på, men som jag ständigt kallade för mitt lilla favorittorg(Efter en snabb googling, vet jag nu att torget heter Piazza della Passera - vi får se hur länge namnet stannar i minnet denna gång). Oavsett vad det heter, så är det de facto mitt lilla favorittorg. Det är gömt mellan de mer kända torgen Piazza dei Pitti och Piazza Santo Spirito i stadsdelen Oltrarno, och kantas av en handfull fantastiska restauranger och mysiga cafféer. Ett av dessa cafféer är Caffè degli Artigiani. Caffè degli Artigiani är sådär rustikt som man vill att ett caffé ska vara - med massa urklipp från tidningar på väggarna, omatchade stolar och bord, litet, trångt - och gemytligt. När det är varmt ute, sätter de ut några ostadiga bord längs väggen, och där kan man sitta och njuta så som man bara kan njuta i Florens. Det är något speciellt med den staden...
 
På Caffè degli Artigiani åt jag för första gången sallad i en brödskål - jag fick alltså ingen tallrik, utan kunde äta upp hela rätten. Supersmart och speciellt tyckte jag då - nu har jag sett det på flera ställen i Milano. Är det lika populärt hemma i Sverige? Häromdagen bestämde jag mig för att göra min egen version, och trots att det blev rätt annorlunda mot den salladen jag åt på Piazza Della Passera för flera år sedan, så blev det fortfarande mycket gott. Brödskålen kan ni fylla med vad ni vill - jag fyllde min med sallad, hummus, ungsbakad lök och lite rester från kylen - bestäm ni, men här får ni receptet på världens enklaste brödskål.
 
 
Brödskål till sallad
(2 stycken)
1 dl grahamsmjöl
1 dl vetemjöl
½ tsk bakpulver (knappt)
½ tsk salt (knappt)
40 gram smör
½ dl vatten
 
1.
Blanda mjöl, bakpulver och salt. Tillsätt smöret i små bitar och arbeta in det så att det blir till en smulig deg. Bind ihop degen med vattnet.
 
2.
Dela degen i två delar och kavla ut till två rundlar på mjölat bord.
 
3.
Stek i en torr stekpanna, cirka 3 minuter på varje sida. 
 
4.
Ta brödet medan det fortfarande är varmt och forma det i en skål av lämplig storlek. Ta bort den vanliga skålen om du är modig - men för att vara på den säkra sidan skulle jag behålla den som försäkran att allt inte rasar samman.
 
Fyll skålen med valfri fyllning

RSS 2.0