Förra veckan köpte jag med mig en kruka färsk timjan hem, självklart med ambitionen att använda den till något - men till vad kommer jag inte ihåg nu. Det blev dock aldrig så, och därför har den där krukan har stått och väntat på bättre tider. I morse när jag steg in i köket såg den så himla ledsen ut och jag insåg att det var hög tid att använda den direkt, innan det var för sent. Jag bestämde mig för att göra grissini. Timjangrissini. De blev helt perfekta i sin operfekthet. Jag tycker det finns en charm i att alla grissini ser olika ut, är olika långa och olika breda. Det skapar mer känsla än de där massproducerade stängerna som alla ser exakt likadana ut. Grissini tar ingen tid alls att göra, så nästa gång ni söker efter ett lätt tilltugg, eller ett bröd att ha till soppan, då rekommenderar jag er att vända er till detta recept.