Jag hade en jättemysig start på denna onsdagsmorgon. Det var helt mörkt när jag gick upp så jag tände ett ljus och satte igång att fixa min frukost. Nittio procent av gångerna gör jag bananglass till frukost, det är nästan så att jag saknar den när jag äter något annat. Men jag brukar variera smaksättningen av den och idag mixade jag ner hemmagjort jordnötssmör i smeten. I höstlig anda valde jag också att steka ett halvt uppskuret äpple i kanel och lite honung för att toppa kalaset med. Så himla gott. 

 

Morgonen blev lite för mysig dock, tiden gick framför Nyhetsmorgon och till slut hade jag knappt någon all att göra mig iordning på. Jag stängde lägenhetsdörren fem minuter innan jag skulle infinna mig på jobbet, och just som jag steg utanför dörren öppnade himeln sig. Med med bara fem minuter till goda fanns det inte ens chans i världen att ta bussen som tar 30 minuter att snigla sig fram på vägarna. Det var bara att bita ihop och sätta sig på cykeln. Jag kom bara några minuter försent, men just nu sitter jag och skakar för jag är blötare än jag någonsin varit. Herre Gud, när det regnar i Milano då r e g n a r det verkligen.