När jag tänker på tonfiskfilé, går mina tankar alltid först och främst till restaurangen Don Quixote i Viareggio. För år 2009, just på den restaurangen, åt jag nämligen den godaste tonfisk jag någonsin hade ätit – och troligen också någonsin kommer att äta. Det är min benchmark-tonfisk, som jag för alltid kommer att jämföra all tonfisk jag får serverad med. Den var så anspråkslös, men tillagad till perfektion. Ackompanjerad av de enklaste av tillbehör – hasselbackspotatis och ugnsrostade körsbärstomater. När jag för bara någon vecka sedan var på blixtvisit i Viareggio för en natt tillsammans med vänner föreslog jag ett återbesök på Don Quixote – bara för att få berättat för mig att restaurangen har stängt. Vilken sorg.

Så för att hedra Don Quixote bestämde jag mig därför igår för att tillaga min egen tonfisk. Att sträva efter den perfektion jag minns från 2009 kan ju få vem som helst att få ångest, men jag kände ändå att det var värt ett försök. Och det blev bra. Över-förväntan-bra. Inte Don Quixote-bra, men bra. Det hade ju varit tråkigt att lyckas till hundra procent redan första gången, eller hur? Det här receptet är så enkelt – har ni en bra råvara behöver ni inte anstränga er särskilt mycket. Håll tillbehören enkla. Jag serverade min tonfisk med rucola, tomat och hemmagjord tapenade (och det receptet hittar ni här).