Ibland vill man ju bara slurpa i sig maten - och vid de tillfällena är en ramensoppa den ultimata måltiden. Jag vet inte hur det är i Sverige, men i Milano är har jag haft rätt svårt att hitta ramen-ställen som serverar glutenfri ramen. Den traditionella nudlen som ingår i en ramen är ju baserad på vetemjöl, men man kan väl göra undantag från regeln lite då och då? Eller? Tills restaurangerna inser detta, får jag ta tag i att göra min ramensoppa själv - vilket jag i och för sig inte har något emot alls. Denna gång föll valet på två sorters glutenfria nudlar - risnudlar och zucchininudlar. Egentligen hade jag endast tänkt använda mig av de sistnämna, men så hade jag några risnudlar över i kylen, så jag kastade ner dem också. Det är det som är så bra med ramen - man kan använda sig av vilka ingredienser man vill. 

 

Dagens ramen blev en het sak då jag lyckades få tag på en spansk chili som var starkare än jag trodde. Men det gör inget. Jag tycker om när det är så starkt att svetten börjar pärla sig i pannan. När jag bodde i Florens, gjorde jag och min kompis Karin en tomatsoppa varje vecka, som var så stark att vi fick snyta oss mellan varje sked för näsan började rinna så mycket. Haha. Memories...