Det var länge sedan jag bakade men när jag igår dök på det här receptet, på den här bloggen, satte jag direkt bakplanerna i verket. Giant Chocolate Chip Cookie Cake. Lyssna bara på det namnet - hur smarrigt låter inte det? Jag har bara bytt ut Dumlen mot Twix eftersom Dumle tyvärr inte går att få tag på här, annars är orginalreceptet deras. Jag tänkte överraska kollegorna med fika till eftermiddagskaffet, det kan de väl vara värda så här sista dagen innan helg! För övrigt är det uppåt 20 grader och strålande sol idag i Milano, det om något bör ju firas med en jättekaka!

 

175 g rumsvarmt smör

1 ½ dl strösocker

1 ½ dl råsocker

1 ägg

3 ¾ dl vetemjöl

1 dl havregryn

1 ½ tsk bikarbonat

½ tsk salt

200 g mörk choklad, 70 %

100 g Twix

 

Sätt ugnen på 175 grader. Kläm fast ett bakplåtspapper i botten på en springform.

 

Vispa smör och de båda sockertyperna krämigt. Tillsätt ägget och vispa lite till.

 

Blanda mjöl, havregryn, bikarbonat och salt i en bunke, vänd sedan ner i smörsmeten.

 

Hacka choklad och Twix i grova bitar och vänd ner i smeten.

 

Tryck ut smeten i formen och grädda i cirka 35 minuter

Jag var hemma i Sveige en snabbis i helgen och spenderade då fredagskvällen tillsammans med mina två BFFs sedan barndomen. När jag kommer hem till Sverige brukar jag passa på att äta sådant som är svårt att få tag på i Italien, oftast faller valet på Halloumi denna Gudagåva till ost, och så blev det även denna gång. Jag förstår inte hur italienarna kan ha missat halloumins storhet, den är helt omöjlig att hitta i ostdisken här bland parmesanen, pecorinon och taleggion.

 

Nåväl. Till den stekta halloumin bakade jag focaccia. Jag gjorde dessutom en bönröra på sojabönor mynta och parmesan, Johanna gjorde en hummus och så ugnsbakade vi sötpotatis och vanlig potatis i ugnen. Alltihop blev så gott! När jag gör focaccia följer jag alltid Leila Lindholms recept, så jag ska inte ta cred för det, men jag tänkte ändå skriva in receptet här. Brödet blir så fluffigt och tuggigt och smakrikt och alldeles, alldeles underbart. Min favorittopping är stekt, mjuk lök.

 

Dessutom får ni ett bonusrecept på bönröran, för den knäckte verkligen!

 

25 gram jäst

3 dl fingervarmt vatten

½ dl olivolja

2 msk flytande honung

1 msk flingsalt

7 dl vetemjöl

 

1 gul lök

Smör/olja till stekning

Flingsalt

 

7-10 körsbärstomater

Torkad oregano eller basilika

Flingsalt

 

Rör ut jästen i vattnet. Tillsätt olja, honung och flingsalt. Häll i hälften av mjölet och rör om. Tillsätt resten av mjölet och rör ihop till en deg. Den kommer vara rätt lös och kletig. Låt jäsa under bakduk i 30 minuter.

 

För lökfocaccia: Skär löken i ringar och stek den mjuk i smör och olivolja.

För tomatfocaccia: Dela tomaterna i halvor.

 

Ringla olivolja på två plåtar och strö över flingsalt. Dela degen i två delar och platta ut till bröd, ca 1-1.5 cm i tjocklek. Lägg bröden på plåtarna och toppa med valfri topping. Tryck ner lök/tomater ordentliget så att de inte ploppar ut när degen jäster. Lägg på bakduken och låt jäsa i 30 minuter till en timme. Om bröden ser för tunna ut så låt jäsa längre. De ska inte vara tunna som knäckebröd...

Sätt ugnen på 220 grader.

Ringla över lite olivolja, mer flingsalt, samt torkad oregano/basilika på tomatbrödet. Grädda bröden, ett i taget, i 7-10 minuter. Håll koll och ta ut när de blivit gyllenbruna på toppen.

 

200-250 gram frysta sojabönor 

10-15 finhackade myntablad

2-3 msk riven parmesan

Salt/peppar

 

Sjud sojabönorna i en kastrull tills de blivit tinade och varma.

 

Häll av vattnet och mosa bönorna lite lätt med en gaffel.

 

Häll i mynta och parmesan och låt osten smälta ihop med bönorna.

 

Krydda med salt och peppar. Et voilà!

 

 

Igår fick jag ett önskemål om att jag borde lägga upp fler efterrätter på bloggen. Jag tycker egentligen att jag har lagt upp en del bakverk den senaste tiden men eftersom your wish is my command, så kommer här ett recept på en chokladkaka med apelsinknäck. Egentligen bakade jag denna kaka för att ta med till kontoret förra veckan, men jag tyckte inte den blev bra. Knäcken var nämligen egentligen menad att vara en kola, men så kokade jag den för länge och den blev hård som sten... eller som knäck. Därav tog jag inte med den till jobbet, men när Emelie sedan kom på middag på kvällen så provade vi den - och det visade sig att den var riktigt riktigt god! Stackars mina kollegor, de vet som tur är inte vad de missade!

200 g smör

1 dl strösocker

1 dl muscavadosocker

2 ägg

2 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

4 tsk vaniljsocker

1 dl kakao

1 apelsin, endast cest

Smör/ströbröd till formen

 

2 dl råsocker

2 msk sirap

100 g mörk choklad med apelsinsmak

2 dl vispgrädde

100 g smör

1 tsk flingsalt

 

Färska bär och grädde till servering

 

Sätt ugnen på 175 grader

 

Smält smöret i en kastrull. Rör ner strösocker, muscavadosocker och ägg.

 

Blanda samman vetemjöl, bakpulver, vaniljsocker och kakao i en bunke. Vänd sedan ner i smörsmeten och tillsätt till sist rivet cest från en apelsin.

 

Häll i smord och bröad springform och baka i nedre delen av ugnen i cirka 20-25 minuter. Låt svalna.

 

Blanda råsocker, sirap, choklad och vispgrädde i en tjockbottnad kastrull. Koka långsamt tills den tjocknat ordentligt, ca 30 minuter. Rör ner smöret och låt svalna något - men inte för mycket för då blir den omöjlig att bre över kakan. Bred över kakan, strö flingsalt över och låt stelna.

 

Servera med färska bär och vispad grädde.

Igår organiserade vi ett Cupcake Party på kontoret för några av våra hjälpredor. Jag tog på mig uppgiften att göra Cupcakesen trots att jag inte gjort muffins sedan hemkunskapslektionerna i grundskolan. Ungefär så. Jag gillar inte att göra muffins för jag tycker ärligt talat det är ett rätt tråkigt bakverk att äta, men när jag får möjlighet att pimpa dem till cupcakes för jobbets skull, då är inte jag den som söger nej. Nu höll jag dock på att få en panikattack när jag häromdagen skulle grädda min tre olika muffinssmetar för min ugn ville inte vad jag ville. Därför blev inte heller resultatet så som jag hade hoppats på. Men två saker blev bra: mina kladdekaksmuffins och min lemoncurd- och mascarponefrosting, så här kommer recepten på dem.

 

I framtiden lämnar jag dock cupcakesbakandet till experterna...

För några veckor sedan när jag var hos en vän på middag bjöd hon på en chokladkaka gjord på svarta bönor som bas. Det var riktigt gott, och man skulle aldrig kunna gissa att det var bönor i smeten! Eftersom hon inte har någon matblogg så ser jag det lite som min skyldighet att skriva om det här på Citroncest istället - det ger mig dessutom möjligheten att prova receptet själv. Och ändra och anpassa det så som jag önskar. Så häromdagen slog jag slag i saken - och det blev precis så gott som jag hade hoppats på, saftig och chokladig. Vilken lyx att kunna äta en chokladkaka som inte är fullproppad med mjöl, vitt socker och annat onyttigt. Den här kakan kan man utan tvekan äta till fikat med gott samvete! Testa vettja!

 

 

Jag fortsätter med pumpatemat - så får ni massa tips på vad ni kan göra när ni väl kånkat hem två kilo pumpa från affären. Lite möda för besväret ska ni ju ha!

 

Från och med nu kommer jag alltid se till att ha hemmagjord pumpapuré i kylskåpet, det är så himla användbart. Använd det i bakning, blanda ut det i yoghurten, ha det som pålägg på mackan, eller använd det i nästa pastasås (recept på det kommer inom kort). Pumpapuré gör du genom att skala och dela pumpan, koka den i lättsaltat vatten tills den blivit mjuk, och till sist mixa den slät med en handmixer. Där har du din pumpapuré. Och det bästa är att den är billig och utan några tillsatser överhuvudtaget! Jag valde att använda en del av min pumpapuré till dessa glutenfria sconesen. Det blev så goda! Alltså, så goda! Det behövdes egentligen inget pålägg utan jag hade kunnat äta dem som de var... om det nu inte var för att jag hade en god italiensk ost hemma som bara råkade förgylla min scone just denna dag.

 

Idag var det dags för tjejmiddag med mina gamla kollegor i Como, och som alltid när vi ses får jag uppdraget att ta med mig efterrätten. Inte mig emot, att baka är kul! Utmaningen ligger i att alltid hitta nya glutenfria recept eftersom en av mina kollegor är glutenintolerat. Igår bestämde jag mig för att prova på att göra brownies efter ett recept jag hittade på någon sida på nätet. Men jag blev inte alls nöjd med dem, så jag fick åka iväg till affären och köpa nya ingredienser och försöka på nytt. Andra försöket blev så bra. Alltså sååå bra. Så chokladiga och mjuka och fuktiga och nötiga och alldeles alldeles underbara. Ni måste testa detta receptet oavsett ni är glutenallergiker eller inte. Ni kommer bli dö lyckliga i chokladdöden.

Så här i kräftskivetider behöver man ett recept på ett riktigt gott bröd - för ärligt talat, vem blir mätt på bara kräftor? Och då passar det ju perfekt att göra ett kräftbröd. Vanligt bröd egentligen - men format till en kräfta. Det vill säga, med bara lite extra ansträngning omvandlar du något helt vanligt till något som uppskattas av alla på festen. Super. Och fina är de också.

 

I fredags arbetade jag min sista dag på mitt förra jobb. Det känns konstigt att nu skriva förra jobb. Konstigt men bra. Nu väntar en månads semester, sedan startar ett nytt kapitel i livet. Ni som är nyfikna, får helt enkelt hålla er till tåls och kika in på min andra blogg med jämna mellanrum. Nåväl. Vad jag skulle skriva om var tårtan jag bjöd mina kollegor på som tack-och-hej-leverpastej. Jag gjorde en glutenfri chokladkaka med smak av apelsin som jag toppade med kaffeglasyr och kokosflingor. Alltså. Det är den BÄSTA chokladkakan jag någonsin gjort. Så saftig och rik av choklad att man bara vill ha mer mer mer. Men samtidigt är den så mättande att man inte kan äta mer mer mer. Och det kanske är lika bra det... Kombinationen av apelsin och kaffe kanske verkar lite knäpp, för jag tror inte det finns någon som skulle äta en apelsin till eftermiddagskaffet - det känns ungefär lika lockande som att dricka juice precis efter du borstat tänderna. Men jag lovar, det är supersmarrigt. Kaffesmaken är väldigt subtil, men tycker man inte alls om kaffe så går det lika bra att utesluta det från glasyren. Lova mig nu att ni testar detta recept till nästa kafferep!

 

Den här pajen. Oh. My. God. Om ni är ute efter en riktig belöning eller sugen på något väldigt, väldigt gott - då är det är receptet för er. Salt kola möter ett krispigt havreskal och toppas sedan med bär efter smak. Jag ska inte ta åt mig äran för receptet, jag hittade det helt enkelt på ica.se, och den enda modifiering jag har gjort är väl egentligen bara att lägga till ingefära i pajskalet och toppa med annat än de röda vinbären som föreslogs i orginalreceptet. Ja, och så valde jag att servera den med grädde utvispad med turkisk yoghurt för extra syra. Så så god, och lite räcker en lång väg - den är väldigt mättande, vilket kanske är tur, eftersom det är en hel del socker, smör och grädde i smeten. Men att unna sig, det får man göra ibland!

 

De här kakorna kom till en dag då jag vill ha något att tugga på till mitt eftermiddagskaffe. Jag har väldigt sällan småkakor hemma (läs: aldrig), om det inte är så att jag har bakat dem själv (vilket jag alltså sällan gör, eftersom jag då också äter upp alla själv). Därför måste jag låta fantasin flöda de gånger kaksuget slår till och skafferiet gapar tomt. Eller, skafferiet är ju inte direkt tomt. Det är fyllt med mandelmjöl, kokosmjöl, havregryn, bovete och annat trevligt som lätt kan användas till att slänga ihop något gott. Och hunger och sug är bra för fantasin - det får i alla fall mig att experimentera med det jag har.

 

Av den här smeten blev det fyra stora kakor, variant mjuka, inte krispiga. Perfekta att doppa i kaffet eller toppa med choklad eller jordnötssmör om man så vill. Jag åt dem som de var och det var också smaskigt. Hälften sparade jag till frukosten dagen därpå. Alltså kakor till frukost! Älskar när kakor är så pass nyttiga att de också fungerar bra som dagens första mål (bananen och honungen står för sötningen, så inget vitt socker behövs).

 

Det finns bröd - och så finns det bröd! Jag älskar att fixa och trixa med glutenfria varianter, för ärligt talat mår min mage bäst utav det. Men det finns vissa saker man inte ska ändra. Vissa vinnande koncept. Ett av dessa är den här sirapslimpan som är ett av de godaste bröden jag vet. Jag tror inte jag har bakat det på närmre 3 år nu, eftersom jag bor ensam (utan tillräckligt stort frysfack) och inte kan klämma en hel limpa själv. Men ikväll ska vi ha en liten get-together hemma hos en av mina kollegor och jag blev utsedd tårt- och brödbagare. Därför tog jag tillfället i akt och jag hoppas kollegorna tycker om min svenska siraslimpa lika mycket som jag. Testa att laga detta bröd, det är världens lättaste, bara att blanda ihop ingredienserna och grädda i ugnen. Ingen jäsning eller sådant där annat tjaffs behövs. Snabbt och lätt med andra ord!

Macarons. Detta bakverk som så många bagare och konditorer placerar uppe på en piedestal på grund av det precisa tillvägagångsättet i utförandet. Det ska vara exakta mängder, och speciella tekniker, annars kan det lika gärna vara. På grund av detta har jag aldrig tagit mig för att ens tänka tanken på att göra mina egna Macarons. Förrän igår. Jag städade i mitt skafferi, hittade en påse med mandelmjöl och den första tanke som dök upp när jag funderade på vad jag skulle kunna göra med mjölet var just Macarons. Jahapp, då var det väl bara att ta tag i det då...

 

Det finns några saker som arbetar emot mig när det kommer till att göra Macarons. För det första har jag ingen våg, så jag kan inte mäta upp exakta delar mjöl, äggvita och florsocker. För det andra har jag ingen sil, så jag kan inte sila mjöl och florsocker och således få en jämn och fin smet. För det tredje har jag ingen sprits, så att få till runda Macarons är mer eller mindre en omöjlighet. Och till sist har jag ingen silikonmatta, så det finns stor risk att de färdiga kakorna inte blir så där sega och luftiga som de ska vara.

 

Men stoppar det mig? Nähä! Har jag bestämt mig för att försöka, så försöker jag.

 

Istället för att väga, ögonmåttade jag. Istället för att sila, hällde jag mjölet direkt ner i äggvitan. Istället för en sprits använde jag en plastpåse. Istället för silikonmatta tog jag vanligt hederligt bakplåtspapper.

 

Och slutresultatet? De må vara de fulaste Macarons som går att beskåda. Men de är bannemig väldigt goda. Därför väljer jag att kalla dem Icke-Macarons. Macarons, men ändå inte.

 

Det är svårt att göra cheesecake rättvisa på bild, så snälla döm inte ut detta recept baserat på bilden nedan. Cheesecake tror jag är den mest ultimata av alla kakor. Lätt att göra och helt m a g i s k t god att äta. Traditionellt sätt, i amerikanska cheesecakes, använder man cream cheese i fyllningen, men i Italien har man en tendens att använda sig av ricotta istället. Jag är inte den som är den - så jag använde båda två!

Det här är en vanilj- och halloncheesecake på en kokosbotten. Kokosen blir sådär härligt rostad och passar alldeles utmärkt till fyllningen. Och i och med att det är kokos och inte de vanliga digestivekexen, är denna cheeseckae helt glutenfri. Toppen: fler som kan njuta med andra ord.

Idag är det Alla Hjärtans Dag och kärleken visas lite extra tydligt mellan människor runt om i världen. För oss som är singlar är det bästa med Alla Hjärtans Dag att vi får trösta våra sorger med choklad. Och det är fasen inte fy skam. Idag har jag spridit choklad-kärlek till mina kollegor på jobbet genom att ha tagit med denna Chokladkolatryffelpaj (bara lyssna till det namnet...) till fredagsfikat. Extremt mycket choklad i receptet, och därmed också en extremt god paj som slutresultat.

 

Pajen innehåller kakao, mjölkchoklad och mörk choklad. Och sirap för att få till knäckigheten. Och havssalt för att det bryter av så gott mot mörk choklad. Och så toppade jag den med granatäppelkärnor för att det är fint. Och gott. Och tydligen är det också ett afrodisiakum, och det är ju på sätt och vis passande en dag som denna.

 

Häromdagen tog jag för mig att baka glutenfria frallor. Om det kan ni läsa här. Det blev en svårarbetad deg som bestod av rismjöl och kikärtsmjöl, men resultatet blev till slut bra trots att degen var mer en smet. Jag tog med frallorna till jobbet dagen efter baket och min glutenallergiska kollega åt hela fem stycken under dagens lopp. Det får man ändå se som ett gott betyg. 

 

Nu har jag dock gått steget längre och bakat bröd helt och hållet utan mjöl. Jag ville testa att använda det fiberhusk som stått i skafferiet några månader utan att jag direkt vetat vad jag skulle göra med det. Igår bestämde jag mig därför för att baka frukostfrallor bara på frön och nötter, och använda fiberhusket som bindningsmedel istället för gluten (när fiberhusk blandas med vatten blir det till en gelé). Imorse var det äntligen dags att testa mitt alster, och det var bannemig en av de godaste frukostarna jag ätit på länge (och då har jag ändå ätit massa goda frukostar den senaste tiden). Herre Guuuuuud vad gott brödet blev! Mamma nu talar jag till dig: tänk dig vårt knäckebröd fast i brödform. Precis så smakar det. Ren skär magi.

Smör och ost kan ju vara det optimala enkla pålägget, men vill man göra sig till lite extra, så toppar man brödet med crème fraìche och hallon. Det här är så enkelt att göra att inget borde stoppa er. Det handlar bara om att mixa, blanda, baka, äta. Och hade jag varit ni hade jag gjort dubbel sats direkt. Brödet håller sig i fräscht länge invirat i en handduk i kylen.

 

Jag är inte glutenallergiker. Men trots detta tror jag inte det är bra att äta för mycket mat som innehåller gluten eftersom det innebär en belastning för tarmen och många gånger ändå bara är tomma kalorier. Gluten är ett samlingsnamn för proteiner som finns i sädesslagen vete, råg och korn och det är just gluten som binder degen när du bakar - därför har det länge varit viktigt för att kunna skapa bröd och kakor. Men i samband med att fler i vårt samhälle blivit glutenintoleranta har det också uppstått fler och fler uppfinningsrika metoder för att skapa bröd utan gluten. Och tur är väl det, för de glutenfria alternativ som funnits tidigare, har varit rätt bleka. Och dyra.

 

Igår gav jag mig på att baka egna glutenfria frallor. Jag utgick från ett recept, men ändrade det utefter vad jag hade för varor i skafferiet. Jag har nu förstått att en glutenfri deg är mer en glutenfri smet. Eftersom glutenfritt mjöl inte binder vätskan lika bra, blir det rätt kletigt. Jag tror jag tillsatte minst dubbelt så mycket mjöl som i ursprungsreceptet för att få degen någorlunda arbetssam, men jag ska ärligt säga att jag var på väg att ge upp många gånger. En eloge till alla bagare som gett sig på det här med att baka glutenfritt, det är en konst. Som bindningsmedel istället för gluten, använde jag mig av linfrön blötlagda i kokt vatten. När linfrön (eller psylliumfrön) kommer i kontakt med vatten, och får ligga och gotta till sig en stund, blir de nämligen till en gelé vars egenskaper kan liknas vid gluten.

 

Det blev frallor av degen smeten till slut, och det blev till och med väldigt goda. Jag valde dessutom att go all in när det kom till pålägg, så jag gjorde hummus med tahini och groddar till den ena, och en fetaoströra med jordgubbar till den andra. Om inte det är två lyxmackor, så vet jag inte vad...

Jag tror de flesta av oss vet att det inte är det bästa för hälsan att äta en massa socker och godis varje dag i veckan. Senast idag har det kommit fram en ny studie som visar på att risken för att dö i en hjärtsjukdom ökar med intaget av socker. Samtidigt, finns det massor med studier som påtalar alla hälsoeffekter du kan uppnå genom att inta framförallt (mörk) choklad. En studie säger att personer som regelbundet äter choklad har lägre kroppsfettsandel än övriga eftersom vissa ingredienser i choklad ökar ämnesomsättningen. En annan studie säger att man blir smartare av choklad för att ämnena i chokladen ökar blodtillförseln till hjärnan. En tredje studie säger att choklad är nyttigare än frukt för den innehåller fler antioxidanter än exepelvis blåbär. (Sen att denna sista studie har utfärdats av Hershey's, en av USAs - eller världens - största chokladproducenter, understryker vikten av att vara källkritisk...).

I bloggvärlden haglar det tätt med recept på lussebullar så här i december, och idag, på självaste luciadagen, når de nog sin kulmen. Det finns så många olika trips och trix att ta till för att få de där extra saftiga lussebullarna, och det kan vara svårt att bestämma sig för vilket recept man ska följa. Många förespråkar kesella för att få extra saftighet, men hur gör man om man bor i Italien och inte har tillgång till kesella? Jo, det ska jag berätta. Man får helt enkelt gå tillbaka till de gamla hederliga recepten, med mera smör. De som man bakade utefter innan nymodigheter som kesella kom till världen. Och det är precis vad jag har gjort i år och jag fick till en riktigt bra och lättarbetad deg. 

 

Dessutom kan jag rekommendera att lägga russinen i blöt cirka en timme innan de ska pressas ner i bullarna. Detta gör att russinen inte drar åt sig vätska från degen, och bullarna blir således saftigare. Tänk också på att saffran är en uttorkande krydda, så om du blandar i mer saffran i degen för att få en djupare saffranssmak, så kommer degen antagligen också bli torrare. Kompensera i så fall med mer vätska.

 

Så, det var dagens tips från coachen, nu över till receptet.